• {%brandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%subBrandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%productMenuItems%}
    • {%selfProduct%}
      • {%languages%}
    • Personcentrerad vård skapar jämlikhet och stärker personer med migrän

      29-04-2022

      Cirka 1,5 miljoner svenskar lever med migrän.1 Två procent av hela befolkningen, 200 000 personer, har så svår migrän att sjukdomen är kronisk.2 Men trots att migrän räknas som en folksjukdom är tillgången till specialistvård mycket begränsad och de regionala skillnaderna när det gäller diagnos, väntetider och behandling är stora.

      Anna Forsberg är professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet och leder utvecklingsarbetet för personcentrerad och evidensbaserad vård. Hon arbetar även som sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

      – Syftet med personcentrerad vård är att skapa en rättvis och jämlik vård. Det är ett etiskt förhållningssätt för att hjälpa och lyfta patienten som ofta hamnar i ett trefaldigt underläge längst ned i vårdhierarkin. Som vårdgivare är det inte självklart att se och förstå denna maktobalans, vilken behöver brytas så att det istället blir ett samarbete mellan personen som är sjuk och hälso-och sjukvården.

      Anna Forsberg, sjuksköterska och professor vid Lunds universitet

      En spelad roll

      Anna Forsberg menar att patient egentligen är en roll man förväntas spela när man inte mår bra. Och som sjuk väljer man inte sina medspelare, man får heller inget manus eller regi. Därför är det extra viktigt att känna sig sedd och uppleva att man blir tagen på allvar. Personer med migrän behöver känna tillit till vården. Här kommer den personcentrerade vården in.

      – För att det ska fungera optimalt krävs samarbete mellan patienter och hälso- och sjukvården, säger Anna Forsberg. En del i detta är att upprätta en vårdplan eller hälsoplan som vissa föredrar att kalla det. Planen går ut på att analysera och identifiera områden som påverkar livet vid migrän.

      Verktygslåda till hjälp

      Tillsammans med AbbVie har Anna Forsberg nyligen tagit fram ett material med namnet “Min vårdväg” som ska göra det lättare för båda parter att förstå hur man kan jobba med personcentrerad vård. Materialet består av två delar, en som vänder sig till vårdpersonal och en till personer med migrän.

      – ”Min vårdväg” fungerar som en verktygslåda där vården får råd kring hur de kan ställa frågor till patienten så att hen känner sig sedd och tagen på allvar och hur man analyserar patientens livssituation så att hela bilden framträder. Det är viktigt att inte bara dela med sig av sina symtom när man kommunicerar med vårdpersonalen utan det gäller också att själv vara aktiv och ställa frågor. Patienterna måste samtidigt jobba på sin tillit till vården.

      – Patientdelen handlar om att patienterna ska känna att vården anstränger sig för att se dem och hela deras livssituation. Bland annat informeras det om att de har rätt till en vårdplan. I vårdplanen ska patienten till exempel kunna beskriva hur migränens tidiga faser tar sig uttryck och hur hen eventuellt undviker utlösande triggers. En viktig uppgift är också att ha ett framåtblickande fokus och beskriva vilka mål man har. Vårdplanen innehåller tre olika punkter ” Så här vill jag må”, “Det här kan jag göra själv” och “Det här behöver jag hjälp av vården med”.

      Förutom information om vårdplanen är  “Min vårdväg” en hjälp för att  initiera samtal mellan patienten och vården där en illustration i form av ett vårdhjul visar olika delar av personens vardagsliv. Vårdhjulet, som innehåller färgerna rött, gult och grönt, symboliserar tre viktiga områden att prata om, där rött visar på saker som patienten behöver vårdens hjälp med. Och gult är saker som patienten själv kan hantera.

      Anna Forsberg berättar att man vid framtagandet av materialet fått hjälp av personer med migrän. Även Huvudvärksförbundet har kommit med värdefulla synpunkter.

      – Det här samarbetet har varit viktigt för oss. Hittills har samtliga involverade varit mycket nöjda och vi hoppas nu att materialet ska stärka personer med kronisk migrän, säger Anna Forsberg.

      Min vårdväg

      Hör av dig till oss om du vill veta mer om materialet Min vårdväg

      Därför satsar AbbVie på material för person-centrerad vård vid migrän

      Personcentrerad vård tar oss med migrän på allvar


      Prenumerera på BOTOX News

      BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.


      1. Lars Jacob Stovner, Colette Andree. Prevalence of headache in Europe: a review for the Eurolight project. J Headache Pain. 2010 Aug;11(4):289-99
      2. Natoli JL, Manack A, Dean B, et al. Global prevalence of chronic migraine: a systematic review. Cephalalgia 2010 May;30(5):599-609

      BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. IndikationerNeurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].

      Date of preparation: December 2022. SE-BTX-220066