.png)
Personcentrerad vård tar oss med migrän på allvar
29-04-2022
– För att personcentrerad vård ska bli verklighet måste den vara sammanhållen och hänga ihop med en individuell hälsoplan för varje patient. Det menar Helena Elliott, kanslichef på Huvudvärksförbundet.
Själv tycker hon att det än så länge mest pratas om personcentrerad vård, men att den inte har implementerats. Hur huvudvärk behandlas ser också olika ut i hela landet. Helena Elliott saknar en helhetssyn i vården.
– Det optimala vore om varje huvudvärkspatient kunde få en fast vårdkontakt som utgör navet under hela processen som vid utredning, behandling, medicinering och uppföljning, ungefär som cancerpatienter som har en kontaktsköterska de kan vända sig till med sina frågor och som koordinerar de olika vårdkontakterna. Idag finns ingen gemensam struktur i vården kring huvudvärk. Dessutom finns fortfarande ett stuprörstänk istället för att man ser till helheten.
Helena Elliot, kanslichef på Huvudvärksförbundet
Även patienten har ansvar
Helena Elliott påpekar att även patienten har ett ansvar eftersom personcentrerad vård bygger på samarbete mellan patient och vårdgivare. Därför är det nödvändigt att upprätta en hälsoplan. Här kan patienten dokumentera till exempel effekten och biverkningar av olika läkemedel, om antal huvudvärksdagar minskar eller blir fler, hur livsstilsomställningar påverkar, liksom patientens psykiska hälsa. Tanken är att vården och patienten gemensamt ska dokumentera olika åtgärder i hälsoplanen.
– Personcentrerad vård handlar om individuell anpassning utifrån varje enskild patients behov.
Ett stort problem idag är att kunskapen kring huvudvärk generellt sett är låg i vården. Många personer med huvudvärk har svårt att nå fram och få någon vård alls. De vet heller inte till vem de ska vända sig. I snitt tar det åtta år att få en diagnos och då är den tyvärr inte sällan felaktig.
– Kunskapen hos primärvårdsläkarna måste bli bättre. Det måste finnas ett samarbetsfokus och en lyhördhet när de möter huvudvärkspatienter. Alla patienter behöver inte specialistvård utan en stor del kan skötas i primärvården, men då måste läkarna förstå hur huvudvärk kan bete sig och att patienter kan vara i behov av olika typer av hjälp vid olika skeden i livet. Och veta när det är dags att remittera patienter som är i behov av specialistvård så att de får rätt vård i rätt tid.
– Det finns mycket att vinna om huvudvärkspatienter fångas upp i ett tidigare skede, innan de utvecklar kronisk huvudvärk, säger Helena Elliott.
Konstruktiva insatser
Trots att det är mycket som inte fungerar som det borde så pågår konstruktiva insatser på flera håll. Nu finns till exempel ett material som kallas “Min Vårdväg” som riktar sig både till patienter och vården. Materialet innehåller bland annat två broschyrer med information om kronisk migrän, en till vårdgivaren och en till patienten. Det innehåller också ett avrivningsblock, där patient och vårdgivare tillsammans kan gå igenom vad patienten klarar själv och vad hen behöver hjälp med. Med materialet kommer även ett hälsoförändrande kort där patienterna kan anteckna hur de mår mellan vårdbesöken. Kortet utgör ett diskussionsunderlag där patient och vårdgivare kan följa upp behandlingen och justera den vid behov.
– Materialet betyder att vi nu blir tagna på allvar i vården. Genom att det finns handfasta tips om hur man bättre tar hand om migränpatienter ökar kunskapen hos vårdgivarna, säger Helena Elliot.
– Huvudvärksförbundet har också fått granska materialet och tycka till om det och Helena Elliot menar att Min Vårdväg verkligen kan bidra till en mer personcentrerad vård.
– En annan sak som är mycket glädjande är att Svenska Huvudvärkssällskapet, som består av professionen, har börjat samarbeta med oss i ett projekt som kallas “Huvudsaken”. Projektet stöttar utvecklingen mot att de regionala vårdkedjorna för personer med migrän och huvudvärkssjukdomar ska fungera bättre. ”Huvudsaken” har tagit fram rekommendationer om hur huvudvärksvården bör struktureras i regionerna för att bäst utnyttja befintliga resurser och verka för en jämlik vård, oavsett var i landet patienterna bor.
Satsar på migränvården
Helena Elliot berättar också att en politisk majoritet i Västra Götalandsregionen nyligen klubbat igenom en handlingsplan för migränvården. Planen går ut på att utbilda primärvårdsläkare om migrän och att starta en digifysisk mottagning för migränpatienter där de har möjlighet att träffa en läkare och huvudvärkssköterska digitalt. Om det inte hjälper får patienten istället ett fysiskt möte med en läkare.
– Det känns som att vi nu satt en sten i rullning och det är glädjande att vi är flera som jobbar mot samma mål. Om fler patienter kan få rätt vård i tid är det inte bara en vinst för den enskilde utan även för vården och samhället, avslutar Helena Elliott.
Min vårdväg
Hör av dig till oss om du vill veta mer om materialet Min vårdväg
Därför satsar AbbVie på material för person-centrerad vård vid migrän
Personcentrerad vård skapar jämlikhet och stärker personer med migrän
Prenumerera på BOTOX News
BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.
Referenser/BOTOX minimitext SmPC
Inga tillgängliga referenser
Date of preparation: December 2022. SE-BTX-220065
