.png)
Personcentrerad vård tar oss med migrän på allvar
29-04-2022
– För att personcentrerad vård ska bli verklighet måste den vara sammanhållen och hänga ihop med en individuell hälsoplan för varje patient. Det menar Helena Elliott, kanslichef på Huvudvärksförbundet.
Själv tycker hon att det än så länge mest pratas om personcentrerad vård, men att den inte har implementerats. Hur huvudvärk behandlas ser också olika ut i hela landet. Helena Elliott saknar en helhetssyn i vården.
– Det optimala vore om varje huvudvärkspatient kunde få en fast vårdkontakt som utgör navet under hela processen som vid utredning, behandling, medicinering och uppföljning, ungefär som cancerpatienter som har en kontaktsköterska de kan vända sig till med sina frågor och som koordinerar de olika vårdkontakterna. Idag finns ingen gemensam struktur i vården kring huvudvärk. Dessutom finns fortfarande ett stuprörstänk istället för att man ser till helheten.
Helena Elliot, kanslichef på Huvudvärksförbundet
Även patienten har ansvar
Helena Elliott påpekar att även patienten har ett ansvar eftersom personcentrerad vård bygger på samarbete mellan patient och vårdgivare. Därför är det nödvändigt att upprätta en hälsoplan. Här kan patienten dokumentera till exempel effekten och biverkningar av olika läkemedel, om antal huvudvärksdagar minskar eller blir fler, hur livsstilsomställningar påverkar, liksom patientens psykiska hälsa. Tanken är att vården och patienten gemensamt ska dokumentera olika åtgärder i hälsoplanen.
– Personcentrerad vård handlar om individuell anpassning utifrån varje enskild patients behov.
Ett stort problem idag är att kunskapen kring huvudvärk generellt sett är låg i vården. Många personer med huvudvärk har svårt att nå fram och få någon vård alls. De vet heller inte till vem de ska vända sig. I snitt tar det åtta år att få en diagnos och då är den tyvärr inte sällan felaktig.
– Kunskapen hos primärvårdsläkarna måste bli bättre. Det måste finnas ett samarbetsfokus och en lyhördhet när de möter huvudvärkspatienter. Alla patienter behöver inte specialistvård utan en stor del kan skötas i primärvården, men då måste läkarna förstå hur huvudvärk kan bete sig och att patienter kan vara i behov av olika typer av hjälp vid olika skeden i livet. Och veta när det är dags att remittera patienter som är i behov av specialistvård så att de får rätt vård i rätt tid.
– Det finns mycket att vinna om huvudvärkspatienter fångas upp i ett tidigare skede, innan de utvecklar kronisk huvudvärk, säger Helena Elliott.
Konstruktiva insatser
Trots att det är mycket som inte fungerar som det borde så pågår konstruktiva insatser på flera håll. Nu finns till exempel ett material som kallas “Min Vårdväg” som riktar sig både till patienter och vården. Materialet innehåller bland annat två broschyrer med information om kronisk migrän, en till vårdgivaren och en till patienten. Det innehåller också ett avrivningsblock, där patient och vårdgivare tillsammans kan gå igenom vad patienten klarar själv och vad hen behöver hjälp med. Med materialet kommer även ett hälsoförändrande kort där patienterna kan anteckna hur de mår mellan vårdbesöken. Kortet utgör ett diskussionsunderlag där patient och vårdgivare kan följa upp behandlingen och justera den vid behov.
– Materialet betyder att vi nu blir tagna på allvar i vården. Genom att det finns handfasta tips om hur man bättre tar hand om migränpatienter ökar kunskapen hos vårdgivarna, säger Helena Elliot.
– Huvudvärksförbundet har också fått granska materialet och tycka till om det och Helena Elliot menar att Min Vårdväg verkligen kan bidra till en mer personcentrerad vård.
– En annan sak som är mycket glädjande är att Svenska Huvudvärkssällskapet, som består av professionen, har börjat samarbeta med oss i ett projekt som kallas “Huvudsaken”. Projektet stöttar utvecklingen mot att de regionala vårdkedjorna för personer med migrän och huvudvärkssjukdomar ska fungera bättre. ”Huvudsaken” har tagit fram rekommendationer om hur huvudvärksvården bör struktureras i regionerna för att bäst utnyttja befintliga resurser och verka för en jämlik vård, oavsett var i landet patienterna bor.
Satsar på migränvården
Helena Elliot berättar också att en politisk majoritet i Västra Götalandsregionen nyligen klubbat igenom en handlingsplan för migränvården. Planen går ut på att utbilda primärvårdsläkare om migrän och att starta en digifysisk mottagning för migränpatienter där de har möjlighet att träffa en läkare och huvudvärkssköterska digitalt. Om det inte hjälper får patienten istället ett fysiskt möte med en läkare.
– Det känns som att vi nu satt en sten i rullning och det är glädjande att vi är flera som jobbar mot samma mål. Om fler patienter kan få rätt vård i tid är det inte bara en vinst för den enskilde utan även för vården och samhället, avslutar Helena Elliott.
Min vårdväg
Hör av dig till oss om du vill veta mer om materialet Min vårdväg
Därför satsar AbbVie på material för person-centrerad vård vid migrän
Personcentrerad vård skapar jämlikhet och stärker personer med migrän
Prenumerera på BOTOX News
BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.
Inga tillgängliga referenser
BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. Indikationer: Neurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].
Date of preparation: December 2022. SE-BTX-220065
