• {%brandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%subBrandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%productMenuItems%}
    • {%selfProduct%}
      • {%languages%}
    • Vad kan 300 brittiska fysioterapeuter lära oss om injektioner av botulinumtoxin?

      11-06-2021

      Endast en minoritet av strokepatienter relevanta för behandling med botulinumtoxin mot utvecklad spasticitet får tillgång till den. Flertalet kliniker i Norge, Sverige och Danmark vittnar om brist på injektörer som den främsta utmaningen. Kan fysioterapeuter vara en del av lösningen?

      Med många års erfarenhet inom neurologisk rehabilitering och injektionsterapi liksom kemodenervationsbehandling är fysioterapeuten Peter Sanderson internationellt erkänd inom sitt fält. Som specialist reser han runt i världen och föreläser för läkare, fysioterapeuter och annan vårdpersonal om neurologisk rehabilitering och injektioner med botulinumtoxin. I september 2020 deltog han i det nordiska expertmötet anordnat av Allergan.

      – I Storbritannien är det vanligare att fysioterapeuter injicerar botulinumtoxin än i de skandinaviska länderna. Här har yrkesgruppen fått injicera botulinumtoxin i 20 år. Sedan 2013 får brittiska fysioterapeuter även förskriva läkemedel, vilket innebär att hela processen blivit mer effektiv.

      – Fysioterapeuten ger botulinumtoxin, sedan följer teamet upp patienten, berättar Peter Sanderson i en telefonintervju.

      Peter Sanderson, fysioterapeut i neurologisk spasticitet vid the Royal Orthopeadic Teaching Hospital i Birmingham

      Åldrande befolkning kräver fler injektörer
      När Peter Sanderson inte utbildar blivande injektörer är han konsult på en av Storbritanniens största mottagningar för neurologisk spasticitet vid the Royal Orthopeadic Teaching Hospital i Birmingham. Han driver även de egna klinikerna PSP Neuro and Paedriatic Rehabilitation. Med en åldrande befolkning menar han att är det nödvändigt att skala upp och utbilda många fler injektörer inom olika yrkeskategorier.

      – Det betyder att vi behöver utveckla ett ramverk där fysioterapeuter arbetar sida vid sida med läkare.

      Fysioterapeuter är experter på att analysera rörelser. Men för att få ge injektioner med botulinumtoxin krävs en specialistutbildning. Peter Sanderson förklarar att förutom att lära sig att hitta rätt muskel och få en detaljerad kunskap om kroppen måste fysioterapeuterna förstå hur man dosanpassar behandlingen.

      – Nummer ett är att lära sig injicera. Därefter kommer förskrivning, säger Peter Sanderson.

      Det betyder att vi behöver utveckla ett ramverk där fysioterapeuter arbetar sida vid sida med läkare


      - Peter Sanderson, fysioterapeut i neurologisk spasticitet vid the Royal Orthopeadic Teaching Hospital i Birmingham och grundare till PSP Neuro and Paedriatic Rehabilitation

      Efterlyser mentorssystem
      I dag har cirka 300 brittiska fysioterapeuter licens att förskriva botulinumtoxin, enligt ett ramverk för klinisk styrning, men enligt Peter Sanderson behövs fler som både kan förskriva och injicera och han efterlyser ett mentorssystem där specialister delar med sig av sin kunskap.

      – Utbildning tar tid och då kan det vara lättare att injicera själv istället för att lära upp någon, men det är viktigt att specialisterna finns där som stöd åt personer som är under upplärning.

      Själv hade Peter Sanderson, när han var ny, stöd av läkare. Som fysioterapeut har han alltid känt att han blivit accepterad som injektör av läkarkåren och idag är det han som utbildar neurologer i injektionsterapi.

      Vilka är möjligheterna i respektive land?
      Befintliga regelverk i Sverige, Norge och Danmark ser olika ut, avseende vilka uppgifter fysioterapeuter får ansvara för, till exempel vad gäller administration av läkemedel. Nedan följer en sammanfattning. Se respektive referens för fullständig skrivning.

      Sverige: Enligt Socialstyrelsen får fysioterapeuter iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.1

      Norge: Enligt Helsedirektoratet har fysioterapeuter formelt sett lov att sätta injektioner när han eller hon fungerar som läkarens medhjälpare. Både läkaren och fysioterapeuten har då ansvar för att nödvändiga instruktioner är givna för administrationen ska kunna genomföras på ett riktigt sätt. Läkaren har löpande ansvar och kontroll då fysioterapeuten fungerar just som läkarens medhjälpare.2

      Danmark: Att administrera injektioner av läkemedel är i dagens regelverk en uppgift förebehållet läkare. Detta då fysioterapeuter inte definieras som sjukvårdspersonal.3

      Om spasticitet efter en stroke

      Spasticitet är ett neurologiskt, komplicerat och starkt funktionsnedsättande tillstånd som uppstår hos över 40 procent av personer som överlevt en stroke efter sex månader.4 Det gör att musklerna ofrivilligt drar ihop sig på grund av en skada i det centrala nervsystemet. Hur det tar sig i uttryck kan variera beroende på var skadan sitter och hur stor den är. Bland de sekundära effekterna finns smärta, deformitet och försämrad funktion.5 Att förutse eller fånga upp spasticiteten tidigt är avgörande för en tydlig behandlingsplan och bättre utfall för patienterna.6

      I BOTOX produktresumé lyfts fram att läkemedlet endast ska ges av läkare med speciell kompetens och med kunskap om behandlingen samt om användningen av den nödvändiga utrustningen.

      Kliniksupport

      Önskar du diskutera situationen på din klinik och möjligheterna till utbildning och utveckling, hör av dig till din BOTOX-kontakt. Utöver ren utbildning bedriver vi partnerskapsprojekt för att utveckla andra delar av kliniken, relevant apropå behandlingen med BOTOX. Projekten formas utifrån klinikens behov, identifierade problem och möjligheter. Syftet är att på ett eller annat sätt optimera behandlingen eller öka tillgängligheten till den samma.

      Varför Augmented Reality kan ge fler patienter tillgång till BOTOX-behandling


      Prenumerera på BOTOX News

      BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.


      1. Socialstyrelsen, 2021 - Vem får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel
      2. Helsedirektoratet - Legemiddelhåndteringsforskriften: Forskrift av 3. april 2008 nr. 320 om legemiddelhåndtering for virksomheter og helsepersonell som yter helsehjelp
      3. Sundheds og Ældreministeriet Journalnummer: 51010488/1 - Vejledning om ordination og håndtering af lægemidler
      4. Urban PP, Wolf T, Uebele M, et al. Occurence and clinical predictors of spasticity after ischemic stroke. Stroke. 2010 Sep;41(9):216-20
      5. Royal College of Phycisians - Spasticity in adults: management using botulinum toxin. 20 March 2018. - https://www.rcplondon.ac.uk/guidelines-policy/spasticity-adults-management-using-botulinum-toxin
      6. Wissel J, Schelosky LD, Scott J, et al. Early development of spasticity following stroke: a prospective, observational trial. J Neurol. 2010 Jul;257(7):1067-72.  

      BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. IndikationerNeurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].

      Date of preparation: December 2022. SE-BTX-220070