Verksamheten vid Hässleholms spasticitetsmottagning visar på tänkbar lösning för underbehandlingen av post-stroke-patienter
10-05-2024
Spasticitet efter stroke innebär ofta stora svårigheter och lidande som starkt påverkar vardagen och livskvaliteten. Enligt Socialstyrelsen har uppskattningsvis sex procent av strokepatienterna behov av spasticitetsbehandling. Det innebär cirka 9 000 personer.1 Av dem får endast cirka 15 procent behandling.1 Det råder en kraftig underbehandling där tusentals strokepatienter inte får den eftervård som behövs, trots att det finns behandling och trots att Socialtyrelsens skriver i sina riktlinjer att spasticitetsbehandling efter stroke ska prioriteras.1
Fördelningen av teambaserade spasticitetsmottagningar är ojämn i landet. Även mottagningarnas struktur och organisation varierar, liksom vilka som erbjuds behandling.
Vi har besökt spasticitetsmottagningen i Hässleholm som är en av de största spasticitetsmottagningarna i Sverige. Har de lösningen på hur fler strokepatienter kan få beandling för sin spasticitet?
250 patienter om året
Spasticitetmottagningen startades i Hässleholm 2014. Jan Biörklund började behandla patienter för 25 år sedan, först i Lund och sedan 2014 i Hässleholm.
– Det var inte bara Jan som flyttadeutan också hans patienter, säger en leende Michal Winiarski, en av två läkare på spasticitetsmottagningen.
Han menar att patienterna ofta blir känslomässigt bundna till sin behandlare. Förutom Michal har han kollegan Dejan Vrzogic vid sin sida. Undersköterskorna Tina Persson och Madelene Lood, samt ytterligare två undersköterskor och en sekreterare arbetar också vid mottagningen.
Mottagningen har inte anställda sjukgymnaster eller arbetsterapeuter utan teamet har ett etablerat samarbete med dessa via primärvården eller sjukhusen.
Spasticitetmottagningen tar emot remisser från hela region Skåne och Blekinge, både från sjukhusen och primärvården. Årligen behandlas cirka 250 patienter, cirka 80 procent av dem för poststroke-spasticitet.
– Att vi kan ta emot och behandla så många patienter beror på att vi har kontinuitet i vår verksamhet. Vi arbetarfyra dagar i veckan. Vi träffar patienterna regelbundet, cirka tre gånger per år. Det är det viktigaste, menar Dejan Vrzogic.
Fördröjning av spasticitetbehandling är ett problem
En utmaning som Dejan Vrzogic gärna vill uppmärksamma är fördröjningen mellan insjuknande och spasticitetsdiagnos till att patienten får behandling.
– Det fungerar bra i Hässleholm. Men ofta när patienter kommer utifrån sker det med en viss fördröjning. Det kan ta flera månader innan patenterna kommer till oss för behandling och det är ju tråkigt att de fått vänta så länge innan man uppmärksammat deras spasticitet, fortsätter Dejan Vrzogic.
Han menar att här finns det mycket att göra för att öka medvetadet i sjukvården.
Brist på injektörer är en orsak till underbehandling
I Sverige får 85 procent ingen spasticitetsbehandling, enligt Socialstyrelsen.1 Det motsvarar cirka 7 500 patienter.1,2 Hur kan det vara så illa?
– Det beror främst på att vi saknar specialister som kan injicera botulinumtoxin. Vi är för få doktorer som håller på med det. Det handlar också om organisatoriska problem. Man måste ha ett team, inte bara en som injicerar. Här behövs ett större medvetande hos verksamhetschefer som tilldelar resurser, säger Dejan Vrzogic.
– Vi är lyckliga som har våra fantastiska undersköterskor som bokar in patienterna, följer upp och hjälper oss att blanda medicin.
Men vem är bäst lämpad att ge botulinumtoxinbehandling?
– Jag tror personligen att neurologerna är lite för belastade med andra problem och inte har kapacitet att följa PSS-patienterna. Jag vill mena att det är rehabläkarna och geriatrikerna som kan ta hand om de äldre patienterna. Jag är själv geriatriker i botten och Dejan är rehabspecialist, säger Michal Winiarski.
Patientresan till diagnos och behandling
Vad är det då som gör att spasticitetsmottagningen i Hässleholm sticker ut i Sverige när det gäller behandling och kapacitet?
– Mobilisering är otroligt viktigt, så att patienten inte blir liggandes. I Hässleholm finns en neurologi- och rehabiliteringsavdelning (NORAH), där patienten stannar ett tag, allt från ett par veckor till ett par månader. Efter utskrivning får patienten antingen komma till ett korttidsboende eller åka hem. Vid behov skickar vi en remiss till dagvården som kan ta över patienten. Dagvården finn i våra lokaler och har samma närhet och kommunikationsmöjligheter till vår mottagning, berättar undersköterskan Madelene Lood.
När i denna kedja är det vanligast att man upptäcker PSS?
– Det upptäcker vi rätt så tidigt på avdelningen, säger Dejan Vrzogic.
Madelene Lood pekar på mottagningens interna kommunikation.
– Det gör vi genom att vi kommunicera med varandra i våra olika roller. När vi har patienterna på sjukgymnastiken eller arbetsterapin så kan vi observera en tendens till spasticitet. Vi för en dialog med Dejan, som går och tittar. Och efter det startar behandlingen.
Med denna organisation fångar ni tidigt upp de flesta patientera med spasticitet och ger behandling. Vad skiljer er från andra regioner i Sverige?
Vi har ju en otrolig fördel i och med att vi har Dejan som är vår läkare på NORAH som också arbetar på spastictetsmottagningen. Vi kan därför ta in inneliggande patienter och behandla dem på mottagningen, säger en stolt Madelene Lood.
Michal Winiarski har ytterligare en förklaring till att mottagningen lyckas så väl i sitt arbete.
– Jag tror det påverkar väldigt mycket om det finns kompetens a botulinumtoxinbehandling på plats. Per automatik ökar det medvetandet om spasticitetbehandling.
Äldre patienter misskrediteras i sjukvården
I en intervju publicerad i Neurologi i Sverige med professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tar hon upp att de flesta spasticitetspaienter är äldre och misskrediteras i sjukvården samt att de saknar en stark patientorganisation. Hon menar att dessa två orsaker kan bidra till underbehandling.2
– Jag håller med, de äldre gör sig inte hörda, säger Tina Persson, undersköterska.
Dejan Vrzogic menar att ansvaret ligger främst hos primärvården.
– Vi har ju äldre patienter som kommer in sent med remisser från primärvården med besvärlig spasticitet, till exempel i händerna, som kan behandlas med botulinomtoxin. Jag ser därför ett stort behov att sprida kunskapen ut i primärvården. Även under utbildningen till specialist, säger han.
Effektivt patientflöd
Kan ni berätta om era rutiner för kallelser och patientflöden?
– Först och främst hör vi från patienterna att de känner sig välkomna här och är väldigt nöjda med hur de blir behandlade och bemötta, att vi har lyhörda läkare, säger Tina Persson.
– Rutinerna spelar stor roll, ni undersköterskor har stenkoll på patienterna, bokar in, bokar av. Tina har väldigt bra koll på allt som händer, hon är spindeln i nätet, säger Michal Winiarski. Tina Persson fyller i:
– Många patienter behöver resa långt. Då är det inte bra att boka dem på en förmiddag. Jag arbetar personcentrerat. Till exempel om en patient önskar en tid klockan 13 på tisdag så fixar jag det. På så sätt får vi ned antal avbokningar.
Vad gör ni för att effektivisera patientflödet på mottagningen?
– Vi blandar botulinumtoxin under delegering. Det är inte alla doktorer som får den hjälpen. Då får de göra det själva före de ska injicera, säger Madelene Lood.
– Vi kommer till ett dukat bord. Patienten är uppe på britsen och klar för behandling. Efter dialog med patienten startas behandlingen. När den är klar, går jag in och dikterar, skriver remiss till sjukgymnast med mera. Allt tar mindre än 30 minuter per patient, säger Michal Winiarski och fortsätter:
– Alla patientbehandlingar är individuellt anpassade utifrån hur stora doserbotulinumtoxin som behövs för att uppnå behandlingsmålen, vissa behöverlägre doser och vissa behöver högre doser. Det är mycket att blanda, ochdet måste göras väldigt smidigt. En annan sak är att olika patienter behöver olika hjälpmedel. För svårt sjuka har vi ett speciellt rum med lift. Andra patienter har ortos eller mycket kläder på sig. Allt detta tar våra undersköterskor hand om på ett föredömligt sätt.
Kan ni beskriva hur ert samarbete ser ut med övriga discipliner? Arbetar ni teambaserat?
– Vi har ingen speciellt anställd sjukgymnast eller arbetsterapeut. Men om man vill initiera behandling på patienter som är inneliggande har vi en sjukgymnast eller arbetsterapeut som ingår i rehabteamet och som kan hjälpa till med töjning och träning. Även personal på avdelningen är instruerad hur man böjer och töjer musklerna efter en botulinumtoxinbehandling, säger Tina Persson
Injektionstekniken för att träffa rätt muskel är viktig, hur ser er teknik ut? Vilka hjälpmedel använder ni?
– Vi har blivit upplärda av Jan Biörklund att använda auditiv EMG. Ibland använder vi ultraljud. Det gäller att bygga upp en vana och behandla ett visst antal patienter för att bli bra på injektionstekniken, säger Dejan Vrzogic
Avslutningsvis, vilka råd vill ni ge till kolleger och sjukvårdsledning för att komma till rätta med underbehandlingen?
– Det är viktigt att ha en kollega som man kan utbyta erfarenheter och diskutera patienter med. Lika viktigt är att ge ansvaret för inbokning och uppföljning av patienter till en undersköterska eller sjuksköterska som har en övergripande koll, säger Michal Winiarski.
– I kallelsen står det att patienten ska ringa mig i första hand och sekreteraren i andra hand, fyller Tina Persson i.
– Sist men inte minst gäller det att skapa ett team. Det behöver inte betyda att man tvunget måste anställa ny personal utan man kan använda sig av befintlig som också har anra arbetsuppgifter, avslutar Madelene Lood.
TIPS & RÅD
för att lösa underbehandlingen av PSS
1. Intressera och utbilda rehabläkare och/eller geriatriker som hand om injektionsbehandlingen
2. Skapa ett team med en kollega och sköterska.
3. Låt sköterskan få ansvaret för bokning och uppföljning samt förberedelser inför behandling.
4. Tillskapa resurser för få kontinuitet i verksamheten.
Referenser
1. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård vid stroke, 2020, s 55-56.
2. Neurologi i Sverige nr 1 – 21.
Prenumerera på BOTOX News
BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.
Referenser
1. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård vid stroke, 2020, s 55-56
2. Neurologi i Sverige nr 1 – 21
Januari 2023. SE-BTX-220075
