.png)
Hur AI kan utveckla behandlingen med botulinumtoxin typ A
30-09-2020
Uppmärksamheten och intresset för artificiell intelligens, AI, ökar inom den nordiska sjukvården. De senaste decennierna har kostnaden för att samla, lagra och hantera data sjunkit, samtidigt som vår förståelse för algoritmer ökat. Hur skulle AI kunna stötta kliniker inom behandling av till exempel kronisk migrän och spasticitet efter stroke?
– Sjukvården kallas ofta analog och konventionell och intresset för AI ligger lite efter många andra industrier. Naturligtvis är det klokt att man inte vill experimentera för mycket med att införa nya saker, eftersom nya teknologier även medför nya risker. Dessutom finns omfattande regelverk inom vården som begränsar experimenterande med AI, säger Ingrid af Sandeberg, senior projektledare på konsultföretaget Arthur D. Little och stor erfarenhet av AI-projekt. Hon menar samtidigt att det börjar bli svårt att förneka att AI är på väg att bli en viktig del av framtiden även i vården.
Jämförs med människors intelligens
Men vad är då AI? Mycket enkelt förklarat innebär AI att datorprogram och robotar löser problem och utför uppgifter med logik som kan anses påminna om människors och djurs beteendemönster. Framförallt handlar det om funktioner som ofta beskrivs som ”kognitiva”, som att lära sig saker av tidigare erfarenheter för att förstå språk, lösa problem och planera en handling.
– Funktionaliteten är fortfarande begränsad i det avseendet att AI inte kan generalisera som människor kan. Å andra sidan kan AI analysera enorma mängder komplex information. Men trots de kognitiva begränsningarna finns det många tillämpningsområden för AI:s analyskraft i vården. Bild- och klusteranalys är två kända exempel som fått mycket uppmärksamhet inom medicinsk forskning. Där har bildanalys börjat användas för att till exempel identifiera tumörer i röntgenbilder. Klusteranalys används för att identifiera mönster och likheter i olika patientgrupper.
Optimera schemaläggningen utifrån patientens behov
Ingrid af Sandeberg menar att AI kan ha stor potential både inom klinisk forskning och sjukvård. Hon poängterar dock att AI är ett verktyg och att användningen behöver motiveras med något mer än att man bara vill utnyttja AI. Det måste skapa ett värde.
– Man behöver fundera över vilka behov man har, vilka problem man vill lösa, eller vilka möjligheter man hoppas realisera – och för vem. En klinik som utför BOTOX-behandlingar skulle till exempel kunna börja använda digitala program för att automatisera schemaläggning. Om man samtidigt registrerar när patienterna kommer och går, så kan AI jämföra med tidigare planerad tid och förutsäga vilka patienter som kanske behöver lite längre tid än vanligt, vilka ärenden som brukar gå fort, och om några ärenden kanske kan klaras av via videokonferens eller chatt.
Ingrid af Sandeberg, senior projektledare
på konsultföretaget Arthur D. Little
Identifiera rörelsemönster vid spasticitetsbehandling
Ett annat potentiellt användningsområde för AI är identifiering av muskler för behandling av spasticitet.
– För att detta ska fungera i praktiken måste man först samla in data från en stor grupp patienter med känd diagnos genom att filma deras rörelsemönster och förklara för modellen vad den ser, till exempel ”Patienten med det här rörelsemönstret behöver injektioner i flexor digitorum profundus”. När modellen sett tillräckligt många exempel på patienter med samma kända behandlingsbehov, kan den identifiera liknande rörelsemönster hos nya patienter och föreslå behandling.
Ingrid af Sandeberg menar dock att de mängder exempelfilmer som krävs gör det omöjligt för enskilda kliniker att utveckla och träna den här typen av AI-modell. Däremot skulle kliniker kunna bidra med exempelfilmer, så kallade ”träningsdata”. Men det kräver att någon bygger en gemensam lösning som klinikerna kan dra nytta av när det finns ett färdigt system.
– Det är samtidigt viktigt att rekommendationerna från en sådan modell endast används som beslutsstöd till klinikerna och inte ses som en universell sanning.
När modellen sett tillräckligt många exempel på patienter med samma kända behandlingsbehov, kan den identifiera liknande rörelsemönster hos nya patienter och föreslå behandling.
- säger Ingrid af Sandeberg, om muskelidentifiering vid behandling av spasticitet som ett potentiellt användningsområde för AI
Appar för självdiagnosticering vid migrän
Ett annat exempel där AI kan stötta kliniker, utan att det medför större risker, är applikationer för självdiagnosticering. Om migränpatienter själva registrerar sitt smärtmönster digitalt och kontinuerligt så får läkaren ett mer exakt underlag än om patienten beskriver detta i efterhand vid sitt läkarbesök. Låter man även en AI-modell analysera data, kan den identifiera nya mönster som läkaren sedan kan tolka.
–Det är dock viktigt att man samlar in all data på ett sådant sätt att algoritmen kan analysera den, avslutar Ingrid af Sandeberg och betonar att vi är långt ifrån en verklighet där AI helt kan ersätta mänsklig kompetens inom den här typen av områden. Men det hindrar inte att vi kan använda AI som ett verktyg för att förstärka våra egna förmågor och kapacitet.
Vad är artificiell intelligens?
Mycket enkelt förklarat innebär AI att datorprogram och robotar löser problem och utför uppgifter med logik som kan anses påminna om människors och djurs beteendemönster. Framförallt handlar det om funktioner som ofta beskrivs som ”kognitiva”, som att lära sig saker av tidigare erfarenheter för att förstå språk, lösa problem och planera en handling.
Prenumerera på BOTOX News
BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.
Inga tillgängliga referenser
BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. Indikationer: Neurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].
Januari 2023. SE-BTX-220080
