• {%brandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%subBrandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%productMenuItems%}
    • {%selfProduct%}
      • {%languages%}
    • Nytt arbetssätt gav fler patienter tillgång till behandling

      01-06-2020

      Fler patienter, på samma tid. Det blev resultatet av ett helt nytt arbetssätt på Sandvika Nevrosenter i Norge. I ett projekt i samarbete med Allergan undersöktes allt ifrån bedömning av patienter till tid för behandling och hur personalen rörde sig i rummet. Allt med syfte att kvalitetssäkra och få bättre flyt i BOTOX-verksamheten.

      – När vi startade med BOTOX-behandlingar 2015 genomförde sjuksköterskorna 361 konsultationer. 2019 var antalet sjuksköterskekonsultationer 1 948. Det är en rejäl ökning, säger Marte Swakhoven, klinikchef vid Sandvika Nevrosenter, Norges största privata neurologiska klinik.

      Här arbetar neurologer specialiserade inom huvudvärk och migrän samt sjuksköterskor som utför behandlingar med BOTOX (botulinumtoxin typ A) på patienter med migrän.

      – Vi tar emot patienter både från offentlig och privat vård. Trycket hit är enormt. Patienter kan få vänta upp till ett år på att få träffa en neurolog för utredning och behandling med BOTOX. Det nya arbetssättet är därför till stor hjälp. Sedan sjuksköterskorna började utföra BOTOX-behandlingar har vi ökat antalet konsultationer med 440 procent.

      Patienter kan få vänta upp till ett år på att få träffa en neurolog för utredning och behandling med BOTOX. Det nya arbetssättet är därför till stor hjälp.


      - säger Marte Swakhoven

      Motstånd i början

      Projektet var tidsbegränsat och syftade till att kvalitetssäkra och få bättre flöde i omhändertagandet av patienter med kronisk migrän avseende injektionsbehandling på kliniken. I linje med regelverket för utvecklingsprojekt bekostade Allergan ett externt konsultföretag experter på denna typ av projekt. Sandvika Nevrosenter stod för samtliga övriga kostnader.

      Att få personalen att gå med på att förändra sitt arbetssätt var till en början inte helt lätt. Det fanns ett motstånd hos sjuksköterskorna eftersom arbetsdagen skulle påverkas och antalet patienter per timme skulle öka

      – I projektet hade vi två externa konsulter på plats. De bad oss att testa arbetsmetoden under en period. Om vi inte var nöjda med förändringen var det ju bara att gå tillbaka till det gamla, förklarar Marte Swakhoven. Det slutade med att de som var mest negativa i början har blivit de mest positiva och aktiva.

      Bättre flyt i behandlingskedjan

      Marte Swakhoven berättar att konsulterna vid projektuppstarten tog reda på hur bedömningsfasen skulle se ut. Man tog också fram statistik över hur många konsultationer man hann med under en dag. Därefter var konsulterna på plats på kliniken för att närmare kunna studera hur arbetsrutinerna såg ut.

      – Konsulterna iakttog i detalj hur sjuksköterskorna rörde sig i rummet och hur lång tid olika moment tog, alltifrån det första läkarbesöket till behandling och uppföljning hos läkaren igen.

      Marte Swakhoven, klinikchef vid Sandvika Nevrosenter
      (Foto: Sandvika Nevrosenter)

      – De gick också igenom hur man kan bli mer effektiv för att hålla kostnaderna nere. Bland annat tittade de på sprutstorleken. Genom att använda större sprutor behövs färre antal per patient. Själva förberedelsen av injektionen tar också kortare tid vilket gör att man hinner behandla fler patienter under en dag. Dessutom blir kostnaden för sprutorna lägre.

      Men det handlar också om att förändra kulturen i arbetssättet. En övergripande ambition var helt enkelt att få bättre flyt i behandlingskedjan. Alternativet för att kunna öka tillgängligheten och korta väntetiden till behandling är annars att anställa fler sjuksköterskor.

      Börjat kategorisera patienterna utefter deras behov

      Marte Swakhoven berättar att den största förändringen var att sjuksköterskorna började kategorisera patienterna i två olika grupper, där den ena gruppen kallades ”Runners” och den andra ”Strangers”.

      – Runners innebär att patienterna kommer till kliniken, behandlas och är klara inom 15 minuter. Strangers är helt nya patienter som behöver mer information samt patienter som är inne i en dålig fas av sin sjukdom. För dessa behövs cirka 30 minuter. På det här sättet har vi kunnat anpassa tiden utifrån varje patient. Tidigare avsatte vi 30 minuter för alla patienter oavsett om det behövdes eller inte.

      Det nya arbetssättet är nu väl implementerat och sjuksköterskorna är nöjda. Det finns inga planer på att gå tillbaka till den tidigare arbetsmetoden.

      – En extra bonus är också att vi fått en öppnare attityd till förändringar och en insikt om att det alltid går att göra saker bättre, säger Marte Swakhoven.

      Om gemensamma utvecklingsprojekt

      Samverkan mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsföretag kan se ut på olika sätt och ha olika syften. Utgångspunkten är oavsett att dra nytta av varandras kapaciteter till förmån för ett bättre patientomhändertagande och en förbättrad tillgänglighet till behandling. Med utvecklingsprojekt avses samverkan i projektform kring områden och ämnen med naturlig koppling till behandlingen. Såväl kliniken som företaget ska bidra till projektet med resurser såsom ekonomiska medel, material och/eller arbetstid.

      Om ansvarsförhållanden vid behandling av kronisk migrän

      Kronisk migrän är oftast diagnostiserad av neurolog alternativt av läkare verksam vid klinik specialiserad på behandling av svåra huvudvärkssjukdomar. 


      Prenumerera på BOTOX News

      BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.


      Inga tillgängliga referenser


      BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. IndikationerNeurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].

      Januari 2023. SE-BTX-220083