Anestesi

Återhämtning vid anestesi

Jan G Jakobsson, Professor Emeritus, Anestesi & Intensivvård, Karolinska Institutet vid Danderyds Sjukhus
 

Modern anestesi ses idag som en helhet där preoperativ optimering, intraoperativ stabilitet och multi-modal opiatsparande smärtstillning skall samverka för att ge varje enskild patient en god, säker och snabb återhämtning.
 

Preoperativ bedömning och optimering

Europeiska riktlinjer för preoperativ utredning ger ett brett evidensstöd och betonar optimering inför elektiv kirurgi^1,2.

Preoperativ anemi bör identifieras och behandlas med järn, B12/folsyra eller erytropoetin – vid behov parenteralt för snabbare effekt³.

Rökstopp rekommenderas då det minskar postoperativa komplikationer; tydlig riskreduktion ses efter 4–6 veckor⁴ och ytterligare minskning vid längre avhållsamhet⁵.

Nutritionsstatus och fysisk kapacitet bör optimeras, då behandling av malnutrition och prehab minskar komplikationsrisk^6-8.

Fasta enligt 6 timmar för fast föda och 2 timmar för klara vätskor rekommenderas, inklusive kolhydratdryck, även om synen på små mängder mjölk skiljer sig mellan länder^9-11.

Att förbereda patienten för att klara den perioperative stressen är idag en viktig del av den perioperativa vården och skall ske i samarbete mellan den opererande specialiteten och anestesin1^2,13. Målet med så kallat prehabilitera är att patienten är så väl förberedd fysiskt, metabolt och kognitivt som möjligt¹⁴.
 

Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®)

ERAS-konceptet är idag etablerat inom modern kirurgi och bygger på att minska det kirurgiska traumat, optimera det perioperativa omhändertagandet och underlätta tidig mobilisering¹⁵. Det finns idag ett stort antal operationsspecifika rekommendationer¹⁶. Guidelines för kolonkirurgi med en mycket omfattande genomgång av dagens evidens publicerades i augusti 2025. Detta ger kortare vårdtid, färre komplikationer och positiva hälsoekonomiska effekter^17,18. Specifika rekommendationer för anestesi betonar målstyrning, hemodynamisk stabilitet och multimodal analgesi¹⁹.
 

Multimodal – opioidsparande – analgesi

Opioidsparande strategier är centrala i ERAS. Genom att kombinera paracetamol, NSAID/coxiber, lokalanestetika, regionala blockader, ketamin, gabapentin, intravenös xylokain och en steroiddos minskas opioidbehov och biverkningar, vilket gynnar återhämtningen^20,21. ESRA och PROSPECT²² har samlat evidensen och sammanställt procedurspecifika rekommendationer kring smärtlindring. Det finns idag ett stort antal ingrepp där PROSPECT ger tydliga evidensbaserade rekommendationer, som till exempel vid laparoskopisk kolecystektomi²³.
 

Minimera illamående – PONV-profylax

Postoperativt illamående skall också minimeras. Antiemetika profylax skall ges baserat på riskfaktorer som till exempel kan beräknas med Apfel-score, kvinna, icke-rökare, tidigare PONV och planerad opioidbehandling skall styra valet av profylax. Kombinationer av antiemetika ges enligt lokala riktlinjer^24-26. Det har nyligen kommit uppdaterade evidensbaserade guide-lines kring PONV, riskbedömning, profylax och behandling²⁷. Denna stödjer en frikostig profylax.
 

Normovolemi – god perfusion

Normovolemi är avgörande för stabilitet. Övervätskning bör undvikas då stora mängder kristalloider kan ge interstitiellt ödem²⁸. Kortare fasta (6 timmar) och vätskeintag fram till två timmar före anestesi rekommenderas. Kolhydrat drink 2 timmar för anestesistart har visats ha positiva effekter på återhämtningen²⁹.

Intraoperativt eftersträvas ofta ”nollbalans”, även om det kan vara svårt att uppnå^30,31. Inom intensivvården diskuteras idag ofta riskerna för fluid overload³². Även peroperativt är en restriktiv vätskeregim idag allt mer rekommenderad.  Det är idag allt mer praxis att stötta blodtrycket med alfa-agonister. Vasoaktiva läkemedel skall används vid behov, men evidensen är inte entydig kring val av preparat³³. Både vilket vasoaktivt medel som skall användas, dos och bolus eller infusion bör beaktas^34,35. Bolus doser av efedrin eller fenylefedrin har en lång historia för att åtgärda enstaka blodtrycksfall. Infusion av noradrenalin vid svårigheter att hålla medelblotrycket på målvärde har idag blivit allt mer klinisk praxis.
 

Balanserad anestesi

Balanserad anestesi innebär kombinationer av läkemedel för stabil hemodynamik och adekvat anestesidjup. Valet av huvud anestesimedel, ett inhalationsmedel eller ett intravenöst läkemedel som underhåll har debatterats under många år. En meta-analys som publicerades i BJA maj 2025 visade inga stora skillnader avseende det perioperativa förloppet³⁶.

Tredje generationens halogenerade inhalationsmedel som introducerades under 1990-talet och har använts vid mycket stort antal anestesi utan rapporter om någon toxicitet, allvarliga organskador37. Rapporterade allvarliga biverkningar er sällsynt³⁸. 

Sevoflurane kan användas både som induktionsmedel och för underhåll av generell anestesi. Sevofluranbaserad anestesi ger relativt ringa effekter på puls och blodtryck³⁹. Blodtrycket sjunker med ökande narkosdjup men man ser ringa effekt på hjärtfrekvensen⁴⁰. Sevofluranes MAC sjunker som för alla andra inhalationsmedel med stigande ålder hos patienten och dosen – MAC, den endtidala koncentrations – skall anpassas efter patientens ålder. Det skall också beaktas att det tar längre tid för den äldre att svara på dosökning/minskning. Narkosdjupen vid sevoflurananestesi kan dock lätt följas och styras med end-tidal MAC-mätning och EEG-baserad monitorering som stöd^41-43. Moderna anestesimaskiner möjliggör tillförlitligt endtidal-mätning och lågflödesteknik.  Låga färskgasflöden <0,5 liter per minut sparar anestesigas och bevarar temperatur och fukt, vilket har gynnsamma fysiologiska effekter i patientensluftvägar och underlättar för att hålla normotermi^44-48.  Inhalationsanestesi med låga färskgasflöden är också bra för miljön och är kostnadseffektivt^49,50.
 

Respiration och syrgasfraktion

Ventilation med lägre tidalvolymer och kontrollerat drivtryck minskar risken för lungkomplikationer^51-53. Evidensen kring optimal PEEP och rekryteringsmanövrar är varierande⁵⁴.

Hög syrgasfraktion har diskuterats men effekten på sårinfektioner är mindre tydlig än tidigare studier visat^55-57.

Temperaturkontroll

Förebyggande av perioperativ hypotermi är viktigt för koagulation, hemodynamik och syrebehov. Aktiv uppvärmning, inklusive varmluftstäcke och varma vätskor, rekommenderas för att bibehålla temperatur över 36 °C^58-60. Lågflödesanestesi att undvika höga flöden av kall färskgas underlättar också att hålla normotermi.

Tänk brett – optimera och bibehåll homeostas

Att vidmakthålla normal fysiologi före, under och efter kirurgi minskar risker och förbättrar återhämtningen^19,61. Alla vitala parametrar skall ligga inom normalområdet såväl före som under anestesin. Ett adekvat narkosdjup skall naturligtvis säkerställas men övriga vitala parametrar skall hållas stabila inom normalområdet. ERAS-riktlinjer ger tydliga rekommendationer kring hur det perioperativa förloppet kan optimeras. Nyligen kom nya uppdaterade ERAS guide-lines för kolorektalkirurgi där tydliga och evidensbasreade rekommendationer för perioperativ optimering⁶².

Stabilitet i vitalparametrar, särskilt undvikande av hypotension, är centralt och lyfts i aktuella konsensusdokument⁶³. Det är ett allt större stöd för att bibehålla medelblodtryck över 60 mmHg⁶³. Mean arterial blood pressure above 60 mmHg should be maintained not only during surgery but throughout the entire perioperative period⁶⁴.
 

Återhämtning efter anestesi

Uppvaknande efter inhalationsanestesi är snabbt och förutsägbart tack vare sevofluranets farmakokinetik^48,65. Hög vakenhetsgrad direkt efter operation är en säkerhetsfördel och inhalationsanestesi ökar antalet patienter som når höga fast-track-poäng⁶⁶. Ett snabbt uppvaknande, att patienten återfår god egenandning, muskelfunktion och alla skyddsreflexer är viktigt och minskar riskerna postoperativt.

Planerad premedicinering, smärtlindring, blockader och antiemetikaprofylax är också av stor vikt för ett gott och säkert uppvaknande^67,68. Bristande vakenhet ökar risken för desaturation vid transport^69,70.

Efter 24 timmar är återhämtningen likvärdig oavsett anestesiteknik^71,72. Effektiv smärtlindring och opioidsparande strategier förbättrar återhämtningen⁷³. Senare illamående beror främst på smärta och opioidbehov^74,75.

Kognitiv påverkan kan kvarstå upp till en vecka och kräver fortsatt uppföljning^26,76.
 

Anestesi och långtidseffekter

Risken för postoperativ kognitiv påverkan hos äldre och sköra patienter är kopplad till kirurgiskt stressvar, medan anestesiteknik inte verkar ha någon tydlig effekt^77,78. Postoperativt neurokognitiv påverkan omfattar både delirium och olika former av mer långdragna neurokognitiva besvär⁷⁹. Att preoperativt identigiera de neurokognitivt sköra patienterna och följa de evidensbaserade rekommendationer som finns är naturligtvis av värde. God multi-modal smärtlindring, ”kognitiv prehabilitering” undvika antipsykotiska läkemedel är några av de råd som en expertgrupp rekommenderade i en konsensusartikel från 2021⁸⁰. Anestesivalet har inte visats påverka riskerna. Ett tillägg av dexmedetomidin kan minska risken hos särskilt utsatta patienter⁸¹.

Nuvarande evidens visar inga säkra samband mellan anestesiteknik och långtidsprognos vid cancersjukdom^82-85.
 

Sammanfattning

Anestesi omfattar hela den perioperativa processen där målet är optimering, och att så långt möjligt prehabilitera före kirurgin. Undvika onödig fasta, uppmuntra vätskeintag fram till 2 timmar för planerad anestesistart, uppmuntra intag av sport eller nutritionsdryck. Multi-modal analgesi och antiemetika profylax skall påbörjas redan innan kirurgin påbörjas. Om lämpligt påbörja också en regional eller perifer blockad innan operationsstart. Inhalationsanestesi med sevoflurane med låga färskgasflöden är ett kostnadseffektiv och miljövänligt anestesival som också ger att snabb uppvaknande efter avslutad anestesi. Vitala parametrar skall hållas inom normalgränser under hela det perioperativa förloppet. Ett medelartär tryck över 60 mmHg, undvika stora svängningar puls och blodtryck  skall eftersträvas. Målstyrd anestesi och opioidsparande strategier är centrala delar av modern anestesipraktik.

Tidig mobilisering, god smärtlindring, och nära samarbete inom hela vårdteamet för att gemensamt följa ERAS-principer har vistats påtagligt stödja säker och effektiv återhämtning.
 

 

Referenslista

1. Kristensen SD et al. ESC/ESA Guidelines on non-cardiac surgery. Eur Heart J. 2014;35:2383-431.

2. De Hert S et al. Preoperative evaluation guidelines. Eur J Anaesthesiol. 2018;35:407-65.

3. Desai N et al. Perioperative patient blood management. Anesth Analg. 2017; DOI:10.1213/ANE.0000000000002549.

4. Thomsen T et al. Preoperative smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2014;CD002294.

5. Turan A et al. Smoking cessation outcomes. Eur J Anaesthesiol. 2017; DOI:10.1097/EJA.0000000000000701.

6. Grass F et al. Preoperative conditioning. Nutrients. 2017;9:E562.

7. Waite I et al. Prehabilitation and CABG recovery. J Cardiothorac Surg. 2017;12:1-91.

8. Merki-Künzli C et al. Prehabilitation for colorectal surgery. JMIR Res Protoc. 2017;6:e190.

9. Sarin A et al. Preoperative fasting/glucose loading. Surg Oncol. 2017;26:12-21.

10. Smith I et al. Fasting guidelines. Eur J Anaesthesiol. 2011;28:556-69.

11. Smith MD et al. Carbohydrate loading meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev. 2014;CD009161.

12. D'Amico F et al. Home-based prehabilitation. Br J Anaesth. 2025;134(4):1018-1028.

13. McIsaac DI et al. Relative efficacy of prehabilitation interventions and their components. BMJ. 2025;388:e081164.

14. Gillis C et al. Prehabilitation, enhanced recovery after surgery, or both? A narrative review. [Erratum in: Br J Anaesth. 2022;128(6):1061]. Br J Anaesth. 2022;128(3):434-448.

15. ERAS, Enhanced Recovery After Surgery. https://erassociety.org/ (accessed 9^th Feb 2026)

16. ERAS Society Guidelines. https://erassociety.org/guidelines/ (accessed 9^th Feb 2026)

17. Visioni A et al. ERAS outcomes meta-analysis. Ann Surg. 2017; DOI:10.1097/SLA.0000000000002267.

18. Lau CS et al. ERAS improves outcomes. World J Surg. 2017;41:899-913.

19. Scott MJ et al. ERAS for GI surgery. Acta Anaesthesiol Scand. 2015;59:1212-31.

20. Jakobsson JG et al. Ambulatory surgery pain management. Pharmaceuticals. 2014;7:850-65.

21. Gabriel RA et al. Opioid-sparing strategies. Expert Opin Pharmacother. 2019;20:949-61.

22. The European Society of Regional Anaesthesia & Pain Therapy. https://esraeurope.org/about/ (accessed 9^th Feb 2026)

23. Laparoscopic Cholecystectomy 2022. https://esraeurope.org/prospect/procedures/laparoscopic-cholecystectomy-2022/summary-recommendations-36/ (accessed 9^th Feb 2026)

24. Öbrink E et al. PONV updates. Int J Surg. 2015;15:100-6.

25. Schaefer MS et al. TIVA vs inhalation PONV meta-analysis. Eur J Anaesthesiol. 2016;33:750-60.

26. Odom-Forren J et al. Post-discharge nausea. J Clin Anesth. 2013;25:551-9.

27. Gan TJ et al. Fifth Consensus Guidelines for the Management of Postoperative Nausea and Vomiting: Executive Summary. Anesth Analg. 2025 Nov 14. doi: 10.1213/ANE.0000000000007816. Epub ahead of print. PMID: 41237407.

28. Amer MA et al. Carbohydrate loading network meta-analysis. Br J Surg. 2017;104:187-97.

29. Ricci C et al. Preoperative carbohydrate loading before elective abdominal surgery. Clin Nutr. 2022;41(2):313-320.

30. Miller TE et al. Fluid management/goal-directed therapy. Can J Anaesth. 2015;62:158-68.

31. Gupta R et al. Perioperative fluid management. Anaesthesia. 2016;71:40-5.

32. Meyhoff TS et al. Editorial: Fluid overload in the critically ill. Front Med (Lausanne). 2023;10:1166202.

33. Wang X et al. Norepinephrine in obstetric anesthesia. Biomed Res Int. 2018;2018:1869189.

34. Sjøen GH et al. Haemodynamic changes after prophylactic doses of ephedrine, phenylephrine, norepinephrine versus placebo during induction of general anaesthesia. [Erratum in: Acta Anaesthesiol Scand. 2026;70(1):e70158]. Acta Anaesthesiol Scand. 2026;70(1):e70138.

35. Vokuhl C et al. Continuous versus bolus norepinephrine administration and arterial blood pressure stability. Br J Anaesth. 2025;135(4):878-885.

36. Daccache N et al. Safety and recovery profile of patients after inhalational anaesthesia. Br J Anaesth. 2025;134(5):1474-1485.

37. Reichle FM, Conzen PF. Halogenated inhalational anaesthetics. Best Pract Res Clin Anaesthesiol. 2003;17(1):29-46.

38. FDA Adverse Event Reporting System. https://fis.fda.gov/sense/app/95239e26-e0be-42d9-a960-9a5f7f1c25ee/sheet/45beeb74-30ab-46be-8267-5756582633b4/state/analysis (accessed 9^th Feb 2026)

39. Ebert TJ. Cardiovascular and autonomic effects of sevoflurane. Acta Anaesthesiol Belg. 1996;47(1):15-21.

40. Ebert TJ et al. Cardiovascular responses to sevoflurane: a review. Anesth Analg. 1995;81(6 Suppl):S11-22.

41. Chiang MH et al. BIS vs non-BIS anesthesia outcomes. Minerva Anestesiol. 2017;83:1190-203.

42. Oliveira CR et al. BIS monitoring benefits. Braz J Anesthesiol. 2017;67:72-84.

43. Punjaisawadwong Y et al. BIS for improved outcomes. Cochrane Database Syst Rev. 2014;CD003843.

44. Lucangelo U et al. Low-flow anesthesia. J Clin Monit Comput. 2014;28:117-21.

45. Wetz AJ et al. Minimal-flow anesthesia vs automated control. Acta Anaesthesiol Scand. 2017;61:1262-9.

46. Carette R et al. Automated gas control. J Clin Monit Comput. 2016;30:341-6.

47. Brattwall M et al. Minimal fresh gas flow anesthesia. Can J Anaesth. 2012;59:785-97.

48. Jakobsson P et al. Sevoflurane wash-in/wash-out. F1000Res. 2017;6:389.

49. Doolke A et al. The effects of lowering fresh gas flow during sevoflurane anaesthesia. Ambul Surg. 2001 Jul;9(2):95-98.

50. Dolk A et al. Inhalation anaesthesia is cost-effective for ambulatory surgery. Eur J Anaesthesiol. 2002;19(2):88-92.

51. Guay J et al. Low tidal volume ventilation. Cochrane Database Syst Rev. 2018;CD011151.

52. Ball L et al. Respiratory mechanics during anesthesia. Ann Transl Med. 2018;6:379.

53. Pelosi P et al. Driving pressure in ventilation. Ann Transl Med. 2018;6:389.

54. PROVE Network et al. PEEP in obese surgery. JAMA. 2019;321:2292-305.

55. de Jonge S et al. High FiO₂ and SSI. Br J Anaesth. 2019;122:311-24.

56. Mattishent K et al. FiO₂ and postoperative outcomes. Br J Anaesth. 2019;122:325-34.

57. Yang W et al. High FiO₂ effects. J Hosp Infect. 2016;93:329-38.

58. Ruzicka T et al. Perioperative hypothermia consequences. Handb Clin Neurol. 2018;157:687-97.

59. Madrid E et al. Forced-air warming. Cochrane Database Syst Rev. 2016;CD009016.

60. Moola S et al. Hypothermia prevention. Int J Evid Based Healthc. 2011;9:337-45.

61. Carli F et al. ERAS stress response physiology. Can J Anaesth. 2015;62:110-9.

62. Gustafsson UO et al. ERAS colorectal guidelines. World J Surg. 2019;43:659-95.

63. Sessler DI, et al. Blood pressure guidelines.  Br J Anaesth. 2019;122(5):563-574. 

64. Saugel B et al. PeriOperative Quality Initiative (POQI) international consensus statement on perioperative arterial pressure management. Br J Anaesth. 2024;133(2):264-276.

65. Agoliati A et al. Isoflurane vs desflurane variability. Anesth Analg. 2010;110:1433-9.

66. White PF et al. Fast-tracking criteria. Anesth Analg. 1999;88:1069-72.

67. White PF et al. Fast-track anesthesia. Curr Opin Anaesthesiol. 2007;20:545-57.

68. Kranke P et al. Enhanced recovery pharmacology. Expert Opin Pharmacother. 2008;9:1541-64.

69. Siddiqui N et al. Desaturation predictors. J Clin Anesth. 2013;25:612-7.

70. Labaste F et al. Transport desaturation. Clin Anesth. 2016;35:210-4.

71. Lindqvist M et al. Cognitive recovery anesthesia. Acta Anaesthesiol Scand. 2014;58:1111-20.

72. Moro ET et al. Recovery after balanced vs TIVA. J Clin Anesth. 2016;35:369-75.

73. De Oliveira GS Jr et al. Sevoflurane vs propofol recovery. J Clin Anesth. 2017;43:70-4.

74. Odom-Forren J et al. Post-discharge nausea. J Clin Anesth. 2013;25:551-9.

75. Walldén J et al. PONV prediction. Eur J Anaesthesiol. 2016;33:743-9.

76. Bowyer A et al. Recovery measurement. Anaesthesia. 2014;69:1266-78.

77. Liu X et al. POCD inflammation meta-analysis. PLoS One. 2018;13:e0195659.

78. Miller D et al. IV vs inhalational anesthesia POCD. Cochrane Database Syst Rev. 2018;CD012317.

79. Kong H et al. Perioperative neurocognitive disorders: A narrative review focusing on diagnosis, prevention, and treatment. CNS Neurosci Ther. 2022;28(8):1147-1167.

80. Peden CJ, et al; Members of the Perioperative Brain Health Expert Panel. Improving perioperative brain health: an expert consensus review of key actions for the perioperative care team. Br J Anaesth. 2021;126(2):423-432.

81. Yang W et al. Dexmedetomidine and POCD. Medicine (Baltimore). 2019;98:e15383.

82. Dubowitz JA et al. Anesthesia and cancer recurrence. Clin Exp Metastasis. 2018;35:347-58.

83. Yap A et al. TIVA vs inhalation anesthesia cancer outcomes. Can J Anaesth. 2019; DOI:10.1007/s12630-019-01381-0.

84. Enlund A, et al. Total intravenous or inhalational volatile anaesthesia and survival after colorectal cancer surgery: a Swedish national registry study. Anaesthesia. 2025;80(4):386-394.

85. Kwon JH et al. Recurrence-free survival after hepatectomy using propofol-based total intravenous anaesthesia and sevoflurane-based inhalational anaesthesia: a randomised controlled study. Anaesthesia. 2025;80(4):366-377.

SE-SEVO-260002 v.1.0 April 2026

 

SE-SEVO-260008 v1.0 April 2026