• {%brandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%subBrandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%productMenuItems%}
    • {%selfProduct%}
      • {%languages%}
    • En underskattad sjukdom med stora kostnader

      03-09-2021

      Sjukdomsbördan av migrän är stor. I USA orsakar migrän ungefär 157 miljoner förlorade arbetsdagar årligen.1 I Storbritannien ligger sjukdomen bakom 25 miljoner förlorade skoldagar om året.2 Ändå är problemet underskattat och migränpatienter får kämpar i det tysta, många gånger utan adekvat hjälp av vården, även i Skandinavien. Därför uppmärksammar vi Migraine Awareness Week.

      – Trots att migrän är så vanligt så finns lite förståelse för sjukdomen. En orsak är just att huvudvärk är vanligt. Det är en normal reaktion på bland annat sömnbrist, hunger och stress. Det gör att till exempel arbetsgivare kan ha svårt att förstå problemet eftersom de jämför med sin egen huvudvärk där ett par Alvedon hjälper, förklarar Mattias Linde, professor i neurologi och överläkare vid Tjörns Huvudvärksklinik. Hit kommer patienter med de svåraste typerna av huvudvärk och nervsmärta i huvudet för utredning och behandling.

      Lika mångfacetterad som psykiatrin
      Enligt International Headache Society finns 270 olika huvudvärksdiagnoser. Hit hör till exempel migrän med oklar diagnos eller utan tillfredsställande behandling och kronisk migrän med behov av botulinumtoxinbehandling eller annan injektionsbehandling.

      – Migrän är lika mångfacetterat som hela psykiatrin. Sjukdomen, som är vanligare hos kvinnor än män, är genetisk och sitter i hjärnan. säger Mattias Linde. Själv misstänker han att en orsak till att både förståelsen och vården är eftersatt kan beror på att fler kvinnor än män är drabbade.

      – Det är ett tema i svensk sjukvård att kvinnosjukdomar negligeras. Men å andra sidan nonchaleras även män med migrän.

      En annan orsak till att migrän underskattas är att det inte är en dödlig sjukdom. Ska vården spara pengar får migrän stryka på foten.
      – Neurologmottagningarna är upptagna av MS-och Parkinsonspatienter. Migränpatienter nekas därför ofta neurologisk sjukvård och hänvisas istället till primärvården. Men de 2 procent av svenskarna som har kronisk migrän blir inte hjälpta där. De behöver specialistvård. Ett annat problem är att det finns för få huvudvärkskliniker i Sverige. De som finns är också av skiftande kvalitet.

      Största sjukvårdsbördan
      Mattias Linde framhåller att migrän är den största sjukdomsbördan vi har i landet. När man tittat på de årliga utgifterna för migrän i EU så kostar en genomsnittlig person 12 000 kronor i sjukvårdskostnader, inkomstbortfall och nedsatt produktivitet årligen, vilket motsvarar en total kostnad på 50 miljarder euro.3 I Sverige har cirka 15 procent i befolkningen migrän. När Institutet för hälsoekonomi i Lund räknat på det kostar kronisk migrän 250 000 kronor per person och år.4

      – Merparten av den monetära förlusten beror på att personer med migrän inte kan jobba. Majoriteten är kvinnor i arbetsför ålder. De som ändå kämpar på och går till jobbet utför endast 50 procent av sin normala kapacitet. Det innebär att 90 procent av kostnaderna är indirekta. Endast 10 procent är direkta kostnader i form av mediciner och specialistvård.

      Mattias Linde menar att om patienterna fick specialistvård direkt så skulle det spara pengar.
      –Vi måste få politikerna att förstå detta och erbjuda de hårdast drabbade specialistvård, säger han. Idag ser det också helt olika ut i de olika regionerna. Det är dubbelt så svårt att få hjälp i Västra Götaland än i till exempel Stockholm.

      Det innebär att 90 procent av kostnaderna är indirekta. Endast 10 procent är direkta kostnader i form av mediciner och specialistvård.


      - Mattias Linde, professor i neurologi och överläkare vid Tjörns Huvudvärksklinik

      Kan vara ett stigma
      Att lida av migrän kan vara ett stigma i arbetslivet. Många vittnar om att de blir inkallade till arbetsgivaren för att de inte dykt upp på jobbet trots att chefen vet att de har migrän. Det behöver också lämna ett förstadagsintyg.
      – Det här är stressande och kan i sin tur leda till mer migrän och överanvändning av mediciner, vilket ger ännu mer huvudvärk, förklarar Mattias Linde.

      Långsamt bättre
      Mattias Linde är ändå hoppfull. Från att Västra Götaland har varit sämst i landet på att behandla migränpatienter satsar man nu på att bli en förebild för övriga regioner.
      – Vi arbetar för att primärvården ska få ett kunskapslyft kring migrän och huvudvärk och att de hårdast drabbade ska få vård på neurologen på Sahlgrenska. Dessutom startar vi en kampanj mot allmänheten där de ska få lära sig mer om migrän. Via en app ska migränpatienter kunna få KBT-terapi och videosamtal med en specialist. När detta rullat igång räknar vi med att få neurologerna med på tåget. Även skolsjukvården kan kopplas in, avslutar Mattias Linde.

      Migraine Awareness Week

      Migraine Awareness Week är initierat av den brittiska intresseorganisationen Migraine Trust, i syfte att öka kunskapen om migrän och kampanja för bättre migränvård. Läs mer på: https://migrainetrust.org/.


      Prenumerera på BOTOX News

      BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.


      1. Migraine Research Foundation   -   https://migraineresearchfoundation.org/about-migraine/migraine-facts/
      2. Migraine Trust   -   https://migrainetrust.org/understand-migraine/impact-of-migraine/
      3. Linde M, Gustavsson A, Stovner LJ, et al. The cost of headache disorders in Europe: the Eurolight project. Eur J Neurol. 2012 May;19(5):703-112012 
      4. Hjalte F, Olofsson S, Persson U, et al. Burden and costs of migraine in a Swedish defined patient population – a questionnaire-based study. Hjalte et al. The Journal of Headache and Pain. 2019 20:65 

      BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. IndikationerNeurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].

      Date of preparation: December 2022. SE-BTX-220069