.png)
Tre digitala trender som påverkar nordisk sjukvård
17-11-2020
Coronapandemin har gett oanat bränsle i den digitala omställningen, liksom olika kriser drivit på utveckling tidigare i historien. Här är tre trender som påverkar den digitala utvecklingen av vår nordiska sjukvård nu och kommande år.
– Vi har gått in i en digital utvecklingsvåg. Digitaliseringen är den primära drivkraften i hela samhället i dag. Ofta inträder nya skiften i samhället, som vid bondesamhället eller industrisamhällets intåg, vid krig eller kris. Nu blev coronapandemin den utlösande faktorn. Tittar man på hälso-och sjukvården så slog det till med full kraft. Det som skulle ta ett par år att implementera gick nu på två månader, säger Mats Olsson, expert inom hälsa, sjukvård och omsorg på Stockholmskontoret hos konsult- och analysföretaget Kairos Future, som hjälper företag att förstå och forma sin framtid.
Ny digital migränklinik och rekord hos 1177
Vad han menar är bland annat att nätläkarna fick ett enormt uppsving, likaså fördubblades videotekniken. I augusti fick till exempel Sverige en ny digital vårdgivare i Migränhjälpen, som fokuserar enbart på behandling av migrän och huvudvärkssjukdomar.
I juni i år slog också trafiken till den svenska samlingsplatsen för information och tjänster inom vård och hälsa, 1177 Vårdguiden, rekord då man hade över 7 miljoner inloggningar. Det är en ny högsta notering och en fördubbling jämfört med juni 2019.
– Men det finns ytterligare en drivkraft och det är den demografiska förskjutningen där allt fler människor ska ha del av de tjänster som finns, samtidigt som personalen inte räcker till, säger Mats Olsson.
Teknikjättar nya partners till vården
För att täcka upp och skynda på utvecklingen tror Mats Olsson att de stora globala aktörerna kommer att ta över mycket inom vård och omsorg i våra nordiska länder. I USA har det redan skett.
– Under coronapandemin har de stora teknikbolagen mångdubblat sina investeringar i Artificiell Intelligens, AI, och andra tekniklösningar. FAMGA, som står för Facebook, Amazon, Microsoft, Google och Apple har nu klivit in i själva sjukvårdssystemet, säger Mats Olsson och menar att detta kommer att fortsätta. Vad det betyder för Sveriges del vet vi inte än.
Mats Olsson förklarar att teknikbolagen kommer att utveckla och ta över den del av vårdsektorn som det offentliga inte klarar av.
– I Sverige har det offentliga länge haft en beröringsskräck mot det som är privat, något som har hindrat utvecklingen. Nu har coronapandemin till viss del slipat ner detta. När svenska Socialstyrelsen skulle köpa in skyddsutrustning klarade de inte det. I stället fick lastbilstillverkaren Scania göra det. Det här har lagt grunden för hur till exempel läkemedelsföretagen kommer att arbeta.
Under coronan har de stora teknikbolagen mångdubblat sina investeringar i AI och andra tekniklösningar. Facebook, Amazon, Microsoft, Google och Apple har nu klivit in i själva sjukvårdssystemet
- Mats Olsson, expert inom hälsa, sjukvård och omsorg på Kairos Future
Mats Olsson berättar att det har startats samarbeten mellan bolag med IT-kompetens och bolag som rekryterar kvalificerade sjuksköterskor. Syftet är att kunna tillhandahålla patientsäker vård, då den aktuella vården är allt mer avancerad och teknikkrävande och utförs i patientens hem.
– Det kan till exempel gälla realtidsmonitorering av hjärt- och kärlproblem, som kommer att bli allt vanligare i hemmen. Då vill det till att man har ordning på uppkopplingen. Men även fysioterapeuter kommer att behöva bredda sin kompetens så att de kan hjälpa människor hemma.
Självrapportering och ökad patientdelaktighet
Tanken är att de tekniska hjälpmedlen ska stötta patienterna att klara sig hemma själva, i tillägg till punktinsatser från vården. Ett sådant exempel är självrapportering, vilket passar bra för digitala verktyg.
– Det kan gå till på olika sätt, det ena är att det mer eller mindre är automatiserat, där personen har ett aktivitetsarmband och inte behöver bry sig om hur tekniken fungerar. Funktionen håller koll på att personen lever genom att hen rör på sig. Ett annat tekniskt hjälpmedel för självrapportering kan vara att personen ska utföra olika saker i hemmet för att ge vården svar på om de har en viss förmåga. Historiken talar sedan om i fall vården måste sätta in resurser.
Inom både migränsjukdomen och utveckling av spasticitet efter stroke är områden som skulle kunna utvecklas med digitala självrapporteringsverktyg och ökad patientdelaktighet.
Det är alltså inte bara vården som behöver klara av digitaliseringen. Även den som nyttjar vården behöver ha en grundläggande kunskap och vilja att använda ny teknik.
Mats Olsson (foto: Kairos Future)
Dagens seniorer digitala pionjärer
Mats Olsson har skrivit boken Seniorboken och publicerat ett flertal studier där han frågat seniorer om deras digitala vanor och hur de ser på olika hjälpmedel. Han har också tittat på olika case. Ett fall han tittat på är hur exoskelett, det vill säga ett supporterande yttre skelett eller dräkt, skulle kunna hjälpa personer vid spasticitet efter stroke.
– Kan seniorer tänka sig att hyra ett exoskellett och hur mycket är de i så fall beredda att betala?
Syftet med studierna är att seniorer som går i bräschen för att ta till sig den digitala tekniken ska hjälpa vården att tala om vad de vill och kan göra och hur mycket de är beredda på att betala för vissa tjänster.
Mats Olsson förklarar att de seniorer han intervjuat är, så kallade ”pionjärseniorer”, det vill säga, de är välutbildade och använder smartphones och Ipads i sin vardag och har inga problem med att ta till sig ny teknik. Men de är inte representativa.
– Vi har fått en uppdelning bland seniorerna. Det har blivit tydligt nu under coronapandemin där allt först ska ske digitalt som möten både med vården och anhöriga. Så att säga att alla äldre i dag klarar digitaliseringen är att generalisera. Det gäller inte majoriteten av seniorerna.
De är välutbildade och använder smartphones och iPads i sin vardag och har inga problem med att ta till sig ny teknik
- Mats Olsson, expert inom hälsa, sjukvård och omsorg på Kairos Future, om dagens seniorer
Men det finns fler hinder innan digitaliseringen kan implementeras fullt ut.
– Framförallt behöver vi få till en bra samverkan mellan kommuner och regioner. Det fungerar inte alls idag. Det saknas till exempel infrastruktur för att kunna skicka data emellan dem. Det finns heller inga gemensamma klassificeringsbegrepp, som hur man kodar något. Här måste regioner och kommuner komma överens, så att de vet att de talar om samma sak.
Ett annat område är ersättningsmodeller, som möjliggör digifysisk vård.
Mats Olsson påpekar att det pratas mycket om AI i vården, men att det finns för få som kan detta, åtminstone inom det offentliga. Inom det offentliga vet man heller inte hur data ska tas om hand. I stället fastnar man i juridiska formuleringar. Men här kan det privata komma in och bli ett bra komplement. Och Mats Olsson tror att lagarna nu kommer att anpassas till detta, något som kommer att underlätta implementeringen av digitala system.
Om Nordic Expert Meeting 2020
Mats Olsson var en av föreläsarna på Allergan Medical Institutes stora Nordic Expert Meeting, som i år hölls virtuellt den 25 september. Temat är framåtblickande ”Vården 2025” och i programmet märks trendspaningar och nya insikter, men också flera best practice i användandet av ny teknologi och nya arbetssätt bland nordiska kliniker.
Vill du ta del av innehållet från mötet, kontakta din BOTOX-representant.
Prenumerera på BOTOX News
BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.
Inga tillgängliga referenser
BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. Indikationer: Neurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].
Januari 2023. SE-BTX-220077
