• {%brandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%subBrandMenuItems%}
    • {%itemName%} {%arrowSpan%}
        {%productMenuItems%}
    • {%selfProduct%}
      • {%languages%}
    • Hur ett trafikljus kan hjälpa patienter med spasticitet

      24-04-2020

      Alltför ofta lämnas patienter med spasticitet efter en stroke utan behandling, men genom en samordnad metod kan fler patienter få hjälp. Ett nytt verktyg kan fungera som stöd.1

      I takt med att akutvården förbättras kommer fler som drabbas av en stroke att överleva. Å andra sidan ökar andelen personer över 70 år och uppskattningar visar att antalet strokefall ökar. Uppskattningar tyder på en ökning med 34 procent från 2015 till 2035 i Europa.2

      Ju tidigare desto bättre

      Denna utveckling kräver ökade insatser för rehabilitering efter en stroke. Eftersom patienter med spasticitet behöver vårdas av ett multidisciplinärt team kan samordningen vara en utmaning, och ofta misslyckas behandlingen med att uppfylla patientens komplexa och sammansatta behov. Hur ser det ut i de nordiska länderna? Enligt Socialstyrelsen är det bara 15 procent av de strokepatienter som är relevanta för behandling med botulinumtoxin som faktiskt får behandling.*

      Ett annat problem är att behandlingen sätts in för sent. Det finns inga tillgängliga nordiska data, men enligt en internationell studie fick 47 procent av PSS-patienterna vänta i över ett år från det att spasticiteten började till sin första injektion av botulinumtoxin.3 Om de som överlevt en stroke skulle remitteras till en spasticitetsspecialist tillräckligt tidigt och få den behandling de behövde, skulle fler komplikationer sannolikt kunna förebyggas.

      Rätt rehabilitering efter en stroke har stor påverkan på patientens livskvalitet. För många patienter är målet att kunna delta i samhället och leva ett oberoende liv. Tidig identifiering av rätt patienter för rätt behandling är avgörande, och inom hälsovården skulle vi kunna göra mycket bättre ifrån oss vad gäller detta.


      - säger Bo Biering-Sørensen

      Bo Biering-Sørensen,
      direktör för spasticitetskliniken på Rigshospitalet i Köpenhamn

      Verktyg för att hjälpa till att identifiera spasticitet
      Med stöd från AbbVie Medical Institute tog en grupp internationella experter inom området strokerehabilitering initiativ till att utveckla ett verktyg som kan hjälpa till att förutsäga, förebygga och hantera spasticitet när denna inträffar efter en stroke, med bästa möjliga kliniska utfall som mål. Resultatet är ett riskutvärderingssystem för spasticitet efter en stroke, även kallat ”trafikljusverktyget”.

      Utifrån sin kliniska expertis och med stöd i publicerad litteratur definierade gruppen en lista över riskfaktorer för spasticitet hos personer som överlevt en stroke. Dessa riskfaktorer kategoriserades sedan baserat på risk och angelägenhetsgrad. Utifrån detta tog gruppen fram rekommendationer för hur patienten ska bedömas och vårdas utifrån svårighetsgraden på patientens tillstånd.

      För användning vid regelbundna uppföljningsbesök

      Riskfaktorerna är indelade i tre grupper, patienter som kräver omedelbar remittering (röda), rutinmässig remittering (gula) respektive periodvis övervakning (gröna). Resultatet kan betraktas som en kombination av ett tidigt varningssystem och en prioriteringsskala.

      Detta verktyg har stor potential att öka medvetandet om problematisk överaktivitet i muskler efter en stroke. Genom att införa detta verktyg i strokerehabiliteringen ökar sannolikheten för att rätt patienter remitteras i rätt tid till rätt spasticitetsspecialist, för rätt behandling. Jag uppmuntrar alla kollegor att tänka på ”trafikljusverktyget” i interaktionerna med sina multidisciplinära nätverk


      - säger Bo Biering-Sørensen

      Målgruppen är primärvårdsläkare samt icke-injicerande läkare och fysioterapeuter. Verktyget kan användas vid utvärdering av patienter som genomgått en stroke. Utvärderingen bör helst göras inom 12 veckor efter stroken samt vid de regelbundna uppföljningsbesöken.

      Om spasticitet efter en stroke

      Spasticitet är ett neurologiskt, komplicerat och starkt funktionsnedsättande tillstånd som uppstår hos över 40 procent av personer som överlevt en stroke efter sex månader.4 Det gör att musklerna ofrivilligt drar ihop sig på grund av en skada i det centrala nervsystemet. Hur det tar sig i uttryck kan variera beroende på var skadan sitter och hur stor den är. Bland de sekundära effekterna finns smärta, deformitet och försämrad funktion.5 Att förutse eller fånga upp spasticiteten tidigt är avgörande för en tydlig behandlingsplan och bättre utfall för patienterna.6

      Hur effektiv är BOTOX vid spasticitet efter stroke


      Prenumerera på BOTOX News

      BOTOX News är ett nyhetsbrev från det skandinaviska BOTOX-teamet på AbbVie. Målet är att hålla dig som arbetar med BOTOX informerad och uppdaterad om det senaste inom området. Du får nyheter inom terapiområdet och tips och råd som kan hjälpa dig i behandlingen av dina patienter.


      1. Norrving Bo, Brett Kissela. The global burden of stroke and need for a continuum of care. Neurology. 2013 Jan 15;80(3 Suppl 2):S5-12
      2. Stroke Alliance For Europe, “The Burden of Stroke in Europe”, 2020.. https://www.stroke.org.uk/sites/default/files/the_burden_of_stroke_in_europe_-_challenges_for_policy_makers.pdf
      3. Barnes M, Kocer S, Fernandez MM, et al. An international survey of patients living with spasticity. Disability and Rehabilitation. 2017 39(14):1428-1434
      4. Urban PP, Wolf T, Uebele M, et al. Occurence and clinical predictors of spasticity after ischemic stroke. Stroke. 2010 Sep;41(9):2016-20
      5. Royal College of Physicians 20 March 2018. https://www.rcplondon.ac.uk/guidelines-policy/spasticity-adults-management-using-botulinum-toxin
      6. Wissel J, Schelosky LD, Scott J, et al. Early development of spasticity following stroke: a prospective, observational trial. J Neurol. 2010 Jul;257(7):1067-72.

      *Källa: Socialstyrelsen Sverige 2018. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-1-6545.pdf 


      BOTOX® (Botulinumtoxin typ A). Övriga muskelavslappande medel, perifert verkande (ATC: M03AX01), pulver till injektionsvätska, lösning 50 E (Rx, EF), 100 E (Rx, Ff), 200 E (Rx, F). Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. IndikationerNeurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i fotleden och foten hos ambulanta pediatriska patienter över 2 års ålder med cerebral pares, som ett tillägg till rehabiliteringsbehandling. Fokal spasticitet i handled och hand samt i fotled och fot hos vuxna patienter efter stroke. Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier. Cervikal dystoni (spastisk torticollis). Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän (huvudvärk ≥ 15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Blåsstörningar: Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel. Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros. Axillär hyperhidros: Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling. Kontraindikationer: Känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller något hjälpämne eller infektion vid det planerade injektionsstället. Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling eller som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras eller hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov. Varningar och försiktighet: För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras. Botox ska bara administreras av läkare med speciell kompetens och kunskap om behandlingen. Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser ska inte överskridas. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen. Biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Biverkningar relaterade till spridning av toxin från injektionsstället har rapporterats. Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan uppleva överdriven muskelsvaghet. Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas. Dysfagi har rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen. Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet. Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder. Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan eller andra känsliga anatomiska strukturer eller på ett ställe med pågående inflammation. Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Procedurrelaterade skador kan uppstå. Extrem försiktighet bör iakttas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox. Botox kan orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket kan påverka körförmågan och användning av maskiner. Fertilitet, graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger. Användning under amningsperioden kan inte rekommenderas. Särskilda förvaringsanvisningar: Förvaras i kylskåp (2–8 °C) eller i djupfryst tillstånd (-5 °C till -20 °C). För ytterligare information om produkten och senaste prisuppgifter se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 07.03.2023. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna, +46 (0)8 684 44 600, [email protected].

      Januari 2023. SE-BTX-220085